Den senaste tiden har diskussioner och debatt kring förkortad arbetstid blossat upp på allvar i Sverige. Förslag om att förkorta arbetsveckan till fyra dagar eller minska den totala arbetstiden från 40 till 32 eller 30 timmar per vecka diskuteras och har även testats hos olika olika typer av verksamheter och företag. Testen har skett på allt ifrån kommunala serviceverksamheter till digitala byråer.
Det är ett hett ämne där fördelarna för individen är enkla att föreställa sig och kanske till och med drömma om. Så vad väntar näringslivet på? Precis som de flesta förändringarna på arbetsmarknaden så är bilden inte svart eller vit. Debatten just nu belyser både fördelar och potentiella utmaningar med en sänkt arbetstid.
Debatten om kortare arbetsvecka är i hög grad driven av en ökad medvetenhet om stress, press och psykisk ohälsa i samhället. Många svenskar upplever idag att jobbrelaterad stress leder till utmattningssymptom, depression och utbrändhet. Detta har skapat ett tryck på arbetsgivare och politiker att omvärdera arbetsnormer och utforska mer hållbara arbetsmodeller för att förbättra folkhälsan och arbetsmiljön.
Ökad produktivitet
Forskning visar att kortare arbetsveckor kan leda till ökad produktivitet. Våra medarbetare kommer tillbaka mer fokuserade och energiska efter välbehövlig vila, vilket gör att de presterar bättre under arbetsdagar.
Bättre livskvalitet
Med fler lediga timmar kan våra anställda spendera mer tid med familj, fritidsaktiviteter eller på personlig utveckling. Detta ökar deras livskvalitet och gör dem lyckligare både i och utanför arbetet.
Mindre stress och utbrändhet
Genom att minska arbetstiden bidrar vi till en mer hållbar arbetsmiljö, där våra anställda undviker stress och risk för utbrändhet, vilket i längden gynnar hela företaget.
Mer ska hinnas på mindre tid
Med färre timmar i arbetsveckan kan arbetsdagarna bli mer intensiva. Arbetsgivarna vill naturligtvis inte sänka leveranskapaciteten eller kvaliteten i sin produktion. När mer ska hinnas med på mindre tid krävs en ökad produktivitet och arbetsintensifiering, vilket kan öka stressnivåerna hos medarbetarna.
Minskad debiterbar tid
Inom många branscher, konsult- och byråvärlden inte minst, finns det djupt rotade strukturer kring att debitera för sin tid. En förkortad arbetsvecka innebär en utmaning där det finns mindre debiterbar tid att belägga och fakturera för. Diskussioner om alternativa debiteringsmodeller har än så länge inte riktigt tagit fäste i branschen.
Sämre tillgänglighet och service
En förkortad arbetsvecka minskar logiskt antalet arbetade timmar i verksamheten. Detta riskerar att innebära en minskad tillgänglighet vilket kan påverka vår förmåga att erbjuda omedelbar respons till kunder. Detta dras till sin spets inom yrkesgrupper som redan lider av personalbrist såsom vård, skola och polis där en förkortad arbetsvecka kanske skulle kräva en minskad servicegrad till samhället.
På Digitalenta tog vi steget att sänka arbetstiden till 36 timmar redan för ett och ett halvt år sedan. Målet att främja en bättre balans och högre välbefinnande bland våra medarbetare.
Vår övergång till en kortare arbetsvecka har varit övervägande positiv. Vi har sett hur medarbetarnas arbetsglädje och produktivitet har ökat, samtidigt som deras stressnivåer mestadels har minskat. Men eftersom vi har väldigt drivna individer i teamet så har vi även sett fall av ökad stress för att mer ska hinnas med på mindre tid.
Ur ett employer branding-perspektiv har denna förändring tillsammans med vårt flexibla distansarbete lett till att vi kunnat attrahera och behålla talanger som värdesätter en god balans mellan arbete och privatliv.
Är du intresserad av att se hur din organisation kan införa en kortare arbetsvecka? Vi hjälper dig gärna med coaching och stöd i beslutet och förändringen. Kontakta oss idag så tar vi ett första samtal.